Jag har i 1,5 timma försökt få Moa till att sova nap i sin säng men det är stört omöjligt! Hon skriker sig hes, överröstar sängmobilen och ger sig inte förrän jag tar upp henne. Hur tusan ska jag få henne att sova i sin säng om dagarna? Jag kan inte ens lägga ner henne i sängen om hon somnat i min famn, då vaknar hon och blir jätteledsen. På kvällarna går det ju så bra...
Nu bäddade jag ner henne i vagnen, så nu ligger hon i den och sover. Jag känner att jag behöver ha armarna fria ibland, speciellt när hon sover..
Hon skulle gärna få ligga i min famn och sova, absolut inte mig emot. Det är ju supermysigt! Men ibland är jag inte hemma, och då behöver hon kunna somna på andra sätt än i min famn. En vacker dag ska hon börja förskolan, och då MÅSTE hon kunna somna utan mamma.. (hemska tanke!)
Hur har ni andra gjort? Tips? Råd? Allt är välkommet!
Min son har precis lärt sig att somna i sin egen säng på dagarna, på kvällarna har det gått jättebra länge. Jag provade en dag, när han var riktigt trött, la ner honom och han somnade på en gång! Nu tycker han om att sova med 1 napp i munnen och 1 napp i händerna :) Hon kanske vill ha något att "pilla" på innan hon somnar? Lycka till!
SvaraRaderajadu, glad att du har en kelsjuk unge. Hampus somnar i sin säng, sen hur lång tid det tar är olika från dag till dag men jag tar aldrig upp honom eftersom då vet han att om han skriker får han komma upp, brukar ge han en flaska vatten att pula med då ger han sig tillslut.
SvaraRaderaFörstår att det blir jobbigt även om de vissa gånger är toppen mysigt att ha dem i sovandes i famnen. Adrian kunde i börjar vara ledsen i kanske 40 min, vi gick in var 5e minut och stoppade om honom och berättade att man nu ska sova. Tog bara ett par dagar innan han lärde sig det då. Men att hon är så envis och vägrar då vet jag inte vad man ska göra riktigt. Gå in på familjeliv och läs om någon skrivit något där?
SvaraRaderaJag vaggade Viggo till sömns i min famn till han var 10 månader, då började han sova med mig i sängen. Nu är han 25 månader och somnar i egen säng förutsatt att jag sitter i samma rum som honom (brukar sjunga vid läggdags då eller ha på musik)
SvaraRaderaJag har aldrig haft någon brådska med att vänja honom vid att sova själv. Viggo har alltid haft, och har fortfarande, ett STORT närhetsbehov men på dagis går det finemang! Han lärde sig snabbt vad som gällde där och det var inga som helst problem :)
Jag tror att man ska försöka låta bli att stressa barnen och ge dom den tid dom behöver. Rätt som det är kan barnen börja bryta sig loss från symbiosen med föräldrarna (eller mamman mest) och det kan gå på nolltid.
Mitt tips är mycket närhet och tålamod :)
Stort lycka till!